Sommartiden kan vara förvirrande

Ibland känner man sig verkligen så korkad. Idag var en sådan dag. Igår kväll satt jag och Gutten och diskuterade detta med sommartid. Vi visste ju att klockan skulle ändras men vi var osäkra på åt vilket håll. Eftersom vi verkar ha begränsat med hjärnceller för tillfället ändrade vi båda våra klockor på mobilerna genom att dra bort en timma. Så imorse när Ellie vaknade gick Gutten upp med henne och lät mig få lite sovmorgon. Han var t o m så snäll att han kom upp först klockan 8 (enligt hans klocka) och väckte mig. Eftersom vi skulle på kalas klockan 10 var jag något stressad när jag då klev upp. Vi eldar med ved och hade därför inget varmvatten och mitt hår stod rakt upp och var verkligen i behov av en tvätt. Med 1½ timme kvar tills det var dags att åka är detta rätt tight om man både ska hinna tända upp, hinna få varmvatten och sminka sig. Så Guttens belöning för min sovmorgon blev buttra kommentarer och en sur min.

När jag sedan tittade på min egen klocka såg jag att den bara var 7 så då trodde jag att Guttens klocka var felinställd varav jag direkt lugnade ner mig. Jag tog mig till och med tid till att bädda och när Gutten kom upp från källaren (där han tänt i pannan) så upplyste jag honom om hans misstag. Men Gutten informerade mig då om att hans mobil tydligen ändrar sig automatiskt så hans kunde minsann inte vara fel. Förvirrad bad jag honom sätta på TV-n, jag menar vem av oss hade rätt. Gissa om jag fick panik när klockan på TV-n visade 9.30. Det var ju dags att åka och där stod jag oklädd, oduschad, osminkad, barnen hade pyjamas, Gutten hade inte rätt kläder på sig och bara Ellie hade ätit frukost. Så det blev att hoppa i kläderna, klä på barnen, blixtrasta hunden, packa ned smink, hårnålar, yoghurt och mjölk och springa ut till bilen. Detta som vanligtvis tagit oss 1½ timme tog oss idag 20 minuter. Så efter att ha sminkat mig, slängt upp mitt superfräscha hår med hårnålar och låtit Thea äts yoghurt i bilen var vi framme på kalaset endast 10 minuter sena. Det ni=) Det jobbiga var sedan att erkänna för alla på kalaset hur blåsta vi varit. Men de fick ju å andra sidan känna sig lite extrasmarta.

Nu ser jag verkligen fram emot våren och sommaren. Redan idag fick man ju njuta av ljuset en extra timme på kvällen och härligare kommer det ju att bli.

Visar dagen till ära en bild på en av mina hyllor. Den är fortfarande vinterklädd och jag måste verkligen ta tag i den. Får bli ett projekt nu i veckan

Ha det så gott.

Kramar Ida