Drömmar om vitt och shabby

Vilken härlig dag vi har haft. Vädret ordnade till sig så stunden på stranden blev riktigt härlig. Jag bättrade på pastellbrännan när jag ändå var igång, vi fikade, tjejerna badade och jag och kära svägerskan pratade. Vi har båda bestämt oss om att det är dags för förändring och att volangerna runt midjan ska bort. Därför blev det bestämt att ikväll var det dags att ge sig ut och springa – ngt jag undvikit sedan början av graviditeten. Men men, det var ju bara att bita i det sura äpplet när kvällen närmade sig, vi bestämde en tid och svägerskan hämtade mig. Eftersom vi båda är ormrädda valde vi en väg där det är lätt att hålla koll, tyvärr är den rundan lite längre än den vi annars valt. Jag hade inga större förhoppningar om rundan, tänkte att orkar jag hälften, dvs 16 km, är jag nöjd. Men tänka sig, jag klarade mig runt och har nu, ikväll, sprungit mina första 3,2 km det här året. Kan villigt erkänna att träningsvärken börjat komma men är ändå stolt, härifrån och framåt ska det gå.

Imorgon börjar även mitt nya liv vad gäller maten, godiset och de söta dryckerna. Har ju livnärt mig på godis, chips och läsk om kvällarna men nu gäller det att ta i med hårdhandskarna. Kommer att ha minst en sockerfri vecka för att bli av med det värsta sockersuget, är ju beroende, kommer även att skriva en meny för kommande två veckor för att komma in i bättre matvanor och dessutom träna ngt varje dag. Som träning räknas även en promenad. Så nu jäklar ska jag komma igång. (rapporterar vikt imorgon för att se om den kan ändras tills slutet av sommaren).
Kram kram och sov så gott!